imorse ville inte Neska äta mat, och det är tecken på att hon börjar förbereda sig för valpningen. Hon har också varit in i valplådan o kollat ett par gånger och när vi var ute och fyllde på frön till fåglarna så kröp hon under trappan till gäststugan, och sen började hon gräva en grop bakom husväggen. Hon förbereder sig och har säkert känningar i magen. Den kan ta halva dagen eller hela innan värkarbetet sätter igång. Ska ringa veterinär och försäkra mig om att vi kan få hjälp om det skulle bli någon komplikation. Hoppas naturligtvis att allt ska gå bra. Det brukar det ju göra, men jag är ändå alltid litet orolig.

På fredag är det 63 dygn sen Neska parade sig med Imre, så mitt tips är att valparna kommer natten mot freag. Idag var jag och vägde henne 38,3 kg vägde hon, och hennes normalvikt är ca 31kg numera som mogen schäfertik. Det betyder att om vi inte givit henne för mycket mat under dräktigheten å borde det vara omkring 4-5-6 valpar i magen, eftersom en schäfervalp med moderkaka mm, väger ca ett kg. Hennes omfång har ökat till 85 cm.Hon var 82 cm runt om, när hon fick Q-kullen för snart4 år sedan. Ja den som väntar får se. Många röntgar också sin tikar och räknar antalet foster så dom ska veta,men det känns inte nödvändigt.Vi tar emot dom vi får med glädje.  Neska mår i alla fall väldig bra, är rörlig o spänstig.  Jag har gjort iordning valprummet , där G och jag brukar turas om att sova på en madrass bredvid valplådan första tiden. I år är det nästan lyxigt möblerat med en resårsäng för första gången. Det blir nog bra.  

Då Orex husse för tillfället har ont i en höft och inte så gärna kan gå långpromenader eller åka skidor, så har motionering av Orex o tikarna övergått till mig. Försöker åka så gott som dagligen med dom , och Orex uppskattar det så till den milda grad. Han gillar att springa, han gillar att leka och ruscha omkring. Hittills har han inte haft tolkselen på sig här hemma, utan han o tikarna springer lösa och jag tar mig fram i vårt hemmagjorda skidspår, dvs en ganska smal ränna i blötsnön. Så jag tycker inte att motionering av hundarna är nån höjdare under nuvarande  föhållanden, med väldigt lös och blöt snö, men det är ju alltid skönt att vara utomhus och röra på sig.

I alla fall, när vi gjort vårt åkande genom skogen fram och tillbaka, så har Orex sprungit så hans tunga är väldigt blöt och lång, och när vi kommer in så vankar han omkring innan han lägger sig på golvet för att "svettas av".

När jag varit upp på övervåningen och duschat av mig och kom ner i köket, såg jag ingen Orex, bara tikarna i var sin Biabädd, gick in i vardagsrummet och där låg Orex i sin Biabädd. Han hade också tagit med sig en huvudkudde i form av min ena pjäxa, så han sov utsträckt och avslappnad men med sitt huvud på min pjäxa.
Det kändes som hans sätt att berätta att han gillar skidåkningsmotionen med matte väldigt mycket.

Nu är det OS tävlingar återstående tiden av Neskas dräktighet, väldigt trevligt att fika framför TV emellanåt, när det är spännande grenar som längdåkning o ishockey framför allt.  Ska snart iväg till sökgruppen, vi är fyra som ska träna idag, övriga har förhinder av olika slag, men det är helt ok. Skönt att kunna träna hund på dagtid, det gick ju inte när jag jobbade heltid.

Neskas mage 6 veckor                  Klingas mage vid 10 års ålder.

Roade mig med att ta foton av Neskas mage med blivande Ukullen, och jämförde med Klingas nuvarande mage, hon är 10 år och har fött fem kullar, (vilket är max, vad SKK tillåter med nuvarande regler sen sätter dom en avelsspärr i SKK avelsdata) och det går att se att Neskas underlinje börjat sjunka ner och att hennes omfång runt buken blivit större. Men ultraljudet indikerade att det troligen inte är någon stor kull, så jag är lite fundersam på att det redan syns så väl att hon blivit rundare, och vi ger henne inte mermängd mat, utan mer kraftigt innehåll i maten /mer protein, fett). Jaa, om några veckor så vet vi mer om U-kullen !

inget vidare vinterväder hos oss, var i alla fall ute på skidorna igår med hundarna. Försökte trampa upp en rundbana mellan skooterspåret och vårt skogsspår men fick ge upp. Men det blev fin motion för både mig och hundarna.Är inne på 2:a dagen av 5:2 den här veckan, än känns det bra, så jag lär nog försöka köra vidare med detta system. Vikten går långsamt neråt precis som väntat.

Årsmötena radas upp. G har sina fotbollsföreningars möten och jag har hundklubbarnas, det är mycket som regleras i "gammalmodiga" stadgar, medan vi människor har börjat kommunicera via sociala medier och träffas allt mindre i fysiska möten. Föreningslivet hänger inte riktigt med i utvecklingen, tråkigt nog. På årsmötet i HBK "lockar" styrelsen med smörgåstårta och har räknat med 35-40 deltagare, dvs en fjärdedel av alla medlemmar. Vi får se ! När klubben var som aktivast, hölls årsmötena på någon lokal i stan och avslutades med middag och dans. Nu kör vi en vardagkväll i klubbstugan. Det går det också !

Neska blir allt tjockare och har en våldsam aptit. Undrar verkligen vilka små som döljer sig i hennes mage och framför allt hur många är dom ? Lika spännande med varje valpkull denna 9 veckor långa väntan. Vi brukar försöka passa på att väga tiken veckan innan valpningen, för oftast har hon ökat lika många kilon som valpar hon har i magen, så vi ska väl gå in på veterinärkliniken när hon är i vecka 8 så får vi mer info. En schäfervalp väger ca 500gram vid födseln och sen väger moderkaka, vatten , o likn ungefär lika mycket för varje valp, så därför är 1 kg viktökning per valp ganska bra tips. Sen ska ju valpningen gå bra också och valparna ska vara välskapta och friska och kunna suga fast sig o få mjölk av tiken. och sen ska valpmamman också må bra efter valpningen. Ja, det är spännande även denna gång, trots att vi varit med om det så många gånger tidigare.