tre långsvansar sover djupt utpridda i vardagsrummet, Orex på golvet, Klinga o Neska delar på en Biabädd. Dom verkar väldigt nöjda med tillvaron, och då kan även jag slappna av och har inte dåligt samvete för att inte hundarna fått tillräckligt med aktivering. Igår gjorde vi iordning inomhushallen med städ och hygienartiklar samt strålkastare, och sen var det lydnadspass och på eftermiddan långpromenad i skogen med alla tre. Idag samma program men i omvänd ordning, och jag körde framåtsändande, skall, apportering, kryp och hopp med Neska och hon är väldigt duktig. Gamla Klinga fick köra inkallningar, söka tennisboll i mörker, och en 4-5 busapporteringar. Hon har också väldigt pigg, med galopp varje gång in och ut med apportbocken, hon galopperar i behärskad stil numera som den 10 åriga tik hon snart är. Men hon är oerhört vital för sin ålder, hon är väl använd sommar som vinter och haft fem valpkullar. Dom andra i  hallen körde  Rallylydnad Mästarklass, och det är inte lätt!!

förra gången var jag här på konferens med jobbet och nu är det med domarkollegor från hela landet, och det var trevlig då och det är trevligt nu. dessutom ska jag umgås med barnbarn o dotter i morgon och på måndag. Dessvärre har jag varit tvungen att lämna återbud till min tävling i högre klass spår på öland pga att jag fått en muskelbristning i låret och klarar inte att gå ett spår i ojämn terräng. Väldigt tråkigt ! har fått gå väldigt försikigt i några dagar med små steg och sätta mig försiktigt på snedden för att skona den onda låret. Sitta i bilen  i flera timmar på resan hit var inte heller någon njutning, men G har förvarnat om att det kan ta en månad innan det är läkt......suck !

I söndags besökte min syster och jag kyrkogården i Härnösand för att tända ljus på våra släktingars gravplatser. Det fanns en skylt vid Kapellet, " Kyrkan bjuder på fika, kom in på en pratstund", och jag sa till syrran vi går in. Neej- hon tvekade , o jag sa att jag tänker inte vara kyrklig utan värma mig litet och få en kopp kaffe och så vill jag gå in i kapellet utan att det är en sorglig situation, som en begravning. Ok , vi gick in, en vänlig kvinna kom emot oss och hälsade oss välkomna, fikat stod uppställt på ett bord, och min syster sa "jag är från Sundsvall och heter  Crona, " och innan jag hann säga något log kvinnan och sa, för länge sedan jobbade jag som yrkeschaufför och då körde jag  en gång en äldre kvinna från Umeå sjukhus och till Sundsvall och hon hette Crona. Jag minns henne för vi hade så trevligt under resan och vi höll kontakt flera gånger efter det via telefon och små brev. Kan hon  ha varit släkt med er ?

Javisst, det var våran mamma förstås, på vars grav vi nyss varit och tänt ljus...........

Så vi räknade ut att bilresan skett i slutet av 80-talet , för över 20 år sedan, och det kändes  mycket märkligt att den kvinna, då chaufför i en sjuktransport av vår mamma,  men numera diakonissa i Svenska Kyrkan råkade befinna sig inne i kapellet i Härnösand, Allhelgonadagen, när vi med viss tvekan hade gått in för att värma oss och dricka te/kaffe efter att ha besökt mammas grav.  

nu börjar bestyret igen med att plocka tussar o hundhår hela tiden. Dessutom måste jag kolla noggrannare på de  hanhundar, som jag funderar på som partner till Neska. Ganska svårt att hitta bra förslag, det finns en FB sida, schäferhanar till avel, och sen finns ju Schäferklubbens hemsida, men där är många kennlar dåligt representerade sedan Schäferklubben bytte webdomän. Det är mycket som ska stämma, söker en mycket god individ med bra kullsyskon, egna bruksmeriter, helst korning, inte för stor, och framförallt bra mentalitet, behöver vara orädd, social, kampglad  och tystlåten, för jag är så less på skrikiga/pipiga schäfrar som jag stöter på på kurser o tävlingar.